Biblisk skapelsetro

Kort sammanfattning

Om vi vill förstå skapelseberättelsen korrekt är det viktigt att ta hänsyn till textens genre. Hur menade textens författare att den skulle förstås, och hur förstods den av dess ursprungliga mottagare? När man gör en sådan analys tycks skapelseberättelsen fylla flera funktioner.

Detaljerad sammanfattning

Avsnitt 1: Skapelseberättelsen i sitt sammanhang. Vi kan få en stor hjälp i tolkningen av skapelseberättelsen genom att jämföra med omgivande kulturers skapelseberättelser, eftersom dessa har skrivits i samma kulturella miljö. Jag argumenterar för att Israeliternas förståelsen av skapelsen, Gud och människans plats i världen skiljde sig avsevärt från de omgivande kulturernas. Jag argumenterar också för att skapelseberättelsen tycks ha haft en polemisk funktion som en kritik av samtida religioners föreställningar om vem Skaparen är. Den var dessutom en viktig del av Israeliternas självförståelse och kan sägas ha utgjort en nationell konstitution.

Avsnitt 2. Urhistorien – ingen vanlig historia. Angående genre argumenterar jag för att texten innehåller ledtrådar som talar både för en bokstavlig, historisk tolkning och en mer mytologisk, teologisk tolkning. Jag diskuterar hur skapelseberättelsen uppvisar både likheter och skillnader gentemot efterföljande kapitel i Bibeln. Vidare tar jag upp hur skapelsedagarna i det första kapitlet kan förstås – var de verkligen historiska dygn såsom vi tänker oss idag?

Avsnitt 3 & 4: Vad handlar skapelseberättelsen om? Hur tolka den? Utifrån ovanstående kan vi säga något om vad skapelseberättelsens funktion och syfte är, och vad det inte är. Vi kan formulera en hermeneutik som tar hänsyn till det sammanhang där texten skrevs och vad författarens syfte verkar ha varit. När detta är gjort kan vi fundera över vad texten säger oss idag och, viktigast i det här sammanhanget, hur den bör påverka vår syn i frågan om skapelse och evolution.

Referenser/vidare läsning

      • Blocher, Henri. 1984. In the Beginning: The Opening Chapters of Genesis. Leicester, England ; Downers Grove, Ill., U.S.A: InterVarsity Press.
      • Carlson, Richard F., och Tremper Longman III. 2010. Science, Creation and the Bible: Reconciling Rival Theories of Origins. IVP Academic. s 19–32.
      • Carson, D. A., R. T. France, J. Alec Motyer, och Gordon J. Wenham, red. 1994. New Bible Commentary. 21st Century edition. IVP Academic. s 54–91.
      • Collins, C. John. 2006. Genesis 1-4: A Linguistic, Literary, and Theological Commentary. Phillipsburg, N.J: P & R Pub. s 249-267.
      • Eriksson, Gösta. 1991. ”Urhistoriens struktur”. Genesis , nr 1: 29–38.
      • Irons, Lee. 2000. ”The Framework Interpretation: An Exegetical Summary”. Ordained Servant 9 (1): 7–11.
      • Jacobsen, Thorkild. 1981. ”The Eridu Genesis”. Journal of Biblical Literature 100 (4): 513–29.
      • Josephus, Flavius. 1998. ”The Antiquities of the Jews”. I Josephus: The Complete Works, redigerad av William Whiston. Nashville: T. Nelson Publishers. st 3:180.
      • Kline, Meredith G. 1996. ”Space and Time in the Genesis Cosmogony”. Perspectives on science and Christian faith: journal of the American Scientific Affiliation 48: 2–15.
      • Miller, Johnny V., och John M. Soden. 2012. In the Beginning… We Misunderstood: Interpreting Genesis 1 in Its Original Context. Kregel Publications.
      • Morrow, Jeff. 2009. ”Creation as Temple-Building and Work as Liturgy in Genesis 1-3”. Journal of the Orthodox Center for the Advancement of Biblical Studies 2 (1): 1–13.
      • Smith, Mark. 2014. ”The Ugaritic Baal Cycle: Volume I. Introduction with Text, Translation and Commentary of KTU 1.1-1.2”. I The Ugaritic Baal Cycle. Brill. s 78.
      • Waltke, Bruce K., och Cathi J. Fredricks. 2001. Genesis: A Commentary. Grand Rapids, Mich: Zondervan.
      • Walton, John. 2006. Ancient Near Eastern Thought and the Old Testament: Introducing the Conceptual World of the Hebrew Bible. Baker Publishing Group. s 179–215.
      • Walton, John. 2009. The Lost World of Genesis One: Ancient Cosmology and the Origins Debate. Downers Grove, Ill: IVP Academic.
      • Walton, John. 2011. Genesis 1 as Ancient Cosmology. Winona Lake, Ind: Eisenbrauns.
      • Weinfeld, Moshe. 1981. ”Sabbath, Temple and the Enthronement of the Lord – The Problem of the Sitz im Leben of Genesis 1:1-2:3”. I Mélanges bibliques et orientaux en l’honneur de M. Henrie Cazelles, redigerad av A. Caquot och M. Delcor, 501–12. Alter Orient und Altes Testament. Butzon & Bercker.
      • Wenham, Gordon. 2015. ”Genesis 1 – 11 as protohistory”. I Genesis: History, Fiction, or Neither?: Three Views on the Bible’s Earliest Chapters, redigerad av Charles Halton, 81–110. Counterpoints: Bible and Theology. Grand Rapids, Michigan: Zondervan.
      • Wenham, Gordon. 2015. Rethinking Genesis 1-11. Wipf and Stock. s 10–14.
      • Wright, Tom. 2014. Surprised by Scripture: Engaging with Contemporary Issues. SPCK. s 26–40.